tisdag 28 januari 2014

Svenska ♥ hiphop

Är du en av alla elever som sitter på lektionerna i svenska och funderar på varför vi inte lyssnar mer på hiphop i klassrummet? Då är du en av dem som detta blogginlägg vänder sig till. För jag har tänkt på en sak. Skolämnet svenska *hjärtar* hiphop.

Vi lärare pratar mycket om pedagogiska planeringar och jag tänkte i detta blogginlägg försöka ge er en förklaring till varför hiphop är en utmärkt rubrik och ett passande tema i svenskan. I vår kursplan står det att syftet med svenskämnet är att läsa och analysera olika texter, urskilja språkliga strukturer, ge omdömen om texter samt formulera sig och kommunicera i tal och skrift. Med andra ord betyder det att vi kan lyssna, läsa, skriva och snacka hiphop.

"Undervisningen i svenska ska stimulera elevernas intresse för att läsa och skriva. Genom undervisningen ska eleverna ges möjlighet att utveckla kunskaper om hur man formulerar egna åsikter och tankar i olika slags texter och genom skilda medier." 

Att vi tar vår utgångspunkt i hiphop behöver inte betyda att vi allihopa ska sitta och skriva raptexter i klassrummet. Hiphoppen kan stimulera till både egna åsikter och fungera som inspiration till att formulera tankar i olika slags texter. Jag har satt ihop en liten spellista med hiphop på svenska. Listan som du hittar lite längre ner här i inlägget innehåller både klassisk storytelling, det vill säga berättande, som i Mohammed Alis Porten eller Looptroops Med facit i hand, miljöbeskrivningar i Ison & Filles Vår sida av stan, dagboksskrivande som i Kens starka Ber en bön, samtidigt som Timbuktu och Sebbe Staxx levererar stenhård debatt och argumentation i sin Svarta duvor & vissna liljor. Andra Timbuktuklassiker med politiska budskap som vi ska lyfta fram i klassrummet är Ett brev och låten Pendelparanoia, som dessutom innehåller ett i skolsammanhang spännande berättarperspektiv. Petter bidrar även med en kärlekstext i Du vet att jag gråter som handlar om sorgen efter ett uppbrott. 


På tal om Petter så har hans bok 16 rader från i höstas hjälpt oss svensklärare att sätta hiphop på skolkartan. Om sin gamla text Du vet att jag gråter skriver han att "en kärlekstext får aldrig bli banal eller krystad, helst inte gå för rakt på sak utan gärna innehålla ett budskap som man kan läsa mellan raderna". Petter påpekar även i sin kommentar till ovannämnda låt att valet av ord kan bli effektfullt när man testar att sätta in ord i annorlunda sammanhang, exempelvis som i "när du våldtog mitt hjärta och sprängde min hjärna". Att rappa handlar om att skriva, och att skriva handlar i sin tur om att arbeta med språket.

"Undervisningen ska även syfta till att eleverna utvecklar förmåga att skapa och bearbeta texter, enskilt och tillsammans med andra. Eleverna ska även stimuleras till att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer." 

Vad betyder då detta? Jo, att uttrycka sig genom olika estetiska uttrycksformer brukar jag lite slarvigt kalla att förstärka sitt budskap med både ord, ljud och bild. Här har ni elever allt att lära av hiphop. Hiphopproducenter är grymma på att förstärka sina beats med samplade citat, ljudeffekter och andra inspelade ljud. Sångaren rappar ju över ett beat så det är ju verkligen att förstärka sin text genom att framföra den i takt till musiken. Sen så är hiphoppare överlag experter på både sociala medier, musikvideos och att påverka genom starka budskap. Härma, härma, härma... Se hiphop som ett elevexempel som du som elev kan "låna idéer" ifrån när du ska göra en muntlig presentation, skriva ett tal eller redigera ihop en skolfilm.  

Som nämns i utdraget ur kursplanen ovan ska undervisningen ge er elever möjlighet att skapa och bearbeta texter. Skrivprocessen är viktig i svenskan. Ni vet, skrivandet handlar om att arbeta sig framåt, det vill säga skriva lite, sen läsa högt för en kamrat, kanske sudda, bearbeta och sen skriva och läsa igen. Hiphoptexter bearbetas mycket, jag lovar dig. Penna och block är också klassiska attribut som tillsammans med synonymordlistan har stor betydelse i en rappares utrustning. I nittiotalets ryggsäckshiphop så kan man ofta höra om rappande textskapare som "sittin' on the bus with my pen and my pad". Numera sitter kanske inte rappare med penna och skrivblock på bussen utan det är textbearbetning på datorn som gäller. När Linda Pira står i båset och spelar in sina verser, som man ser i SVT:s dokumentär om den populära rapparen, så har hon plitat ner sina 16 rader på mobilen.

"Genom undervisningen ska eleverna även ges möjlighet att utveckla sina kunskaper om svenska språket, dess normer, uppbyggnad, historia och utveckling samt om hur språkbruk varierar beroende på sociala sammanhang och medier."

Rappare leker med språket. De vrider och vänder på fraser och formuleringar för hitta de rätta sätten att föra fram sitt budskap på. De söker specifika begrepp och färgglada ord som på bästa sätt gestaltar den historia de vill berätta. Detta innebär att när vi i klassrummet ska diskutera svenska språkets utveckling kan vi med fördel vända oss till hiphop. I hiphoptexter hittar vi den moderna slangen samtidigt som vi får ett rikt bildspråk kryddat med liknelser och metaforer. Från låtlistan nedan kan vi exempelvis gå från Latin Kings albumtitel I skuggan av betongen till Looptroops titelspår Mitt hjärta är en bomb. Vad gäller språkbruk som varierar beroende på sociala sammanhang, som det står i kursplanen, så kan du ju fundera på skillnader i språkbruk mellan det ansökningsbrev som du skickar iväg till en arbetsgivare innan sommarlovet och en raptext som ligger på hitlistan...

Förutom att vara en lyrikskatt och en källa till samtal om ett kreativt språk så är hiphop ett diskussionsämne som då och då väcker heta känslor. Hiphop brukar ses som gatans musik och den står ofta för attityd; hellre förnyelse än föråldrade regler som pekar ut rätt och fel. Ni har kanske hört om skolchefen som var rädd för att hiphoppen skulle skapa problem i skolan? I höstas gjorde programmet Uppdrag granskning på SVT ett inslag om en VD på en skola som var rädd för att rap skulle skapa problem i skolan. Med dolda mikrofoner filmades Greger von Sivers när han berättade att han var rädd för både förort, "tuffa killar" och rapmusik:

"...den här svarta musiken då nej nej... Inte rap och death metal och allt vad det heter, Den där äckliga destruktiva musiken, Den vill jag ju inte ha i skolan. Då får vi problem och då får vi de här med kepsarna bak och fram och som ska rappa."

Vad skulle du säga till Sivers om ni skulle snacka hiphop? Se detta som din första uppgift att fundera över i detta hiphoptema.


Lyssna på radio och poddar om hiphop. Klicka på länkarna nedanför:
Musikguiden i P3 presenterar svensk hiphop från 2013:
D underbara svenska hiphopåret!
Ametist presenterar det senaste inom svensk hiphop på Metropol 93, 8:
En kärleksattack på svensk hiphop
Musikkungen Mats Nileskär presenterar P3 Soul som är ett klassiskt radioprogram proppfullt med rap:
P3 Soul
Lyssna på podcasten från Sanna, Petter och Hugo som "helt enkelt gillar rap lite för mycket":
Vad blir det för rap?

Fördjupa dig gärna i Greger von Sivers hiphopskräck genom följande länkar:
Aftonbladet skriver om skolan som ratar hiphopmusiken
Hiphopforumet Kingsizemagazine.se skriver om VD:n som inte gillar rap
Öppet brev till skolVD Greger von Sivers från hiphopparen Mohammed Ali

Ps. Har ni funderat på stavningen av hiphop i min text? Passa på att testa SAOL på nätet. Svenska akademiens ordlista hittar ni på www.saol.se Ds. 

fredag 13 december 2013

Tappströmsskolans luciatåg 2013


Vilket luciatåg! Jag är grymt imponerad av alla elever i nian som deltog. Tyvärr blev det ett halvtaskigt och ganska skakigt filmklipp som inte gör er riktigt rättvisa. Live i kyrkan var det ännu bättre.

måndag 2 december 2013

Och vinnaren är...

John Norberg i 9A! 

John har skrivit en suverän fortsättning på den inledande texten om blyga killar som inte får kyssa söta tjejer. Nu när jag ska publicera det vinnande bidraget i Våga vara pluggis skrivartävling tar jag tillfället i akt och passar på att illustrera en del av kursplanen i svenska med hjälp av Johns text. En del av det centrala innehållet i kursplanen handlar om hur olika uttryck som ord, bild och ljud kan samspela med varandra i en webbtext som denna exempelvis. Med hjälp av Josefine i åttan och Younes i nian har vi läst in Johns vinnande bidrag. Kom igen och lyssna!



Här kommer även Johns text i sin helhet utan inledningen.

På bussen hemåt kunde jag inte riktigt förstå vad som hade hänt. Allt hade hänt så
plötsligt, jag hade stått där och sparkat grus ner från trottoarkanten medan hon
rastlöst trampat runt i närheten med hörlurssladden flygandes runt fingret. Men
helt plötsligt hade hon stannat till, min blick gick från marken upp till hennes
tindrande ögon. Tiden hade försvunnit och jag drömde mig bort i hennes ögon,
mitt hjärta kändes som det skulle hoppa ut och hon... Hon lutade sig fram och
kysste mig. Min crush kysste mig.

Jag kysste honom! Vad tänker jag med? Jag hade bara stannat mitt nervösa trampande
för att kunna fokusera ordentligt på mobilen. Men han tittade upp innan
mobiltelefonen nått min syn och våra ögon möttes. Han log sådär sött och
vinterkylan försvann och det vara bara jag och han. Jag hade aldrig lagt märke
till honom på det här sättet. Han var det finaste jag sett.

Hon såg på mig generat men sedan försvann hon springandes mot skolan igen. Hon
kommer säkert skratta om det här imorgon i korridoren men sina vänner. Varför
skulle någon som hon vela ha någon som mig? Det var säkert bara en utmaning -
ett bet.

Visst jag kysste honom. Men det måste väl inte betyda något? Jag kan ju omöjligt vara
kär i någon som han. Nej, nej. Eller? Men jo jag älskar ju honom! Men vad ska
mina vänner tro? Vad händer med min image? Det var nog bra att jag sprang iväg.
Då tycker han säkert att jag är en idiot och vem vill dejta en
idiot?

Ja, så måste det ha varit. Så klart det var så, en utmaning - ett bet. Något mer kan
det inte vara, att jag ens tänkte något annat. Det är väl så klart hon inte har
känslor för någon som mig. Hon tycker nog bara jag är en annan nördig tönt.
Speciellt efter det hon sagt i klassrummet. “Blyga killar får inte kyssa söta
tjejer.” sa hon. Jag är blyg, jag får inte kyssa söta tjejer. Ett matematik
freak som jag kan ju räkna ut den lätta ekvationen. Det var ett
bet.

Jag hade sett det från bussen. Dom hade stått kvar där, tjejen och killen. Och hade
jag inte haft rätt? Dom var det perfekta paret. Jag hade sett kyssen och den var
äkta. Men när jag går där genom korridoren på vägen mot min första lektion på
dagen så hör jag: “Han trodde säkert att jag kysste honom för att jag gillar
honom. Pfft, vilken looser.” Och från andra änden: “Hon trodde säkert att jag
ville ha henne, men vem skulle vela dejta en bimbo som hon liksom, eller hur?”.
Det gör mig förundrad, spelar verkligen status så stor roll? Varför kan ingen
göra som Romeo och Juliet - trotsa alla andras tankar och lev ut din
kärlek?

torsdag 7 november 2013

Blyga killar får inte kyssa söta tjejer

"Blyga killar får inte kyssa söta tjejer" sa hon och lutade huvudet bakåt, skakade håret och satte upp det i en stor hästsvans. "Vadå? Jag vill väl inte ha nån kille som aldrig kommer fram och snackar. Jag vill ju ha en kille som syns, en cool kille." 
   Scenen från bänken i skolkorridoren flashar förbi när jag står på andra sidan bussvägen och ser de två skratta tillsammans. Han står med händerna i adidasbyxorna och småsparkar lite otåligt på gruset på trottoaren. Hon sysselsätter sina händer med att vira hörlurssladden runt handen. Båda ler och verkar ha svårt att stå helt stilla.
   Den digitala anslagstavlan i busskuren visar att det är 5 minuter kvar. Hoppas att inte bussarna ska strula nu igen, tänker jag medan klungan med trötta ansikten som väntar på bussen mot Brommaplan tätnar. Jag fortsätter att titta på dem på andra sidan då och då. De verkar vara mitt uppe i en livlig diskussion. Jag kan kan inte låta bli att tänka tanken att de två skulle passa bra ihop. 
             ________________________

En kort scen. Men hur fortsätter berättelsen? 

Nu är det din tur att skriva! Var med i Tappströmsskolans skrivartävling och välj en av följande tre inledningar och författa din fortsättning på berättelsen om tjejen och killen. Om du vill får du gärna byta berättarperspektiv och låta tjejen eller killen vara berättarjaget. 

Tillbaka på skolan dagen efter... 

På bussen hemåt kunde hen inte riktigt förstå vad som hade hänt... 

Hen sprang gatan bort mot centrum med andan i halsgropen... 

Mejla dina bidrag till oscar.studeny*at*skolor.ekero.se. Tävlingen pågår i två veckor. Fredagen den 22 november kommer de två vinnande bidragen att väljas ut och sedan publiceras på bloggen. Fina priser utlovas!

Om du vill ha inspiration till hur en kärlekssaga kan berättas eller om du bara vill ha ett soundtrack till författandet så är Håkans texter och melodier ett av många passande bidrag.


Om du inte har Spotify kan du istället klicka på denna youtubelänk.

måndag 4 november 2013

Bedömning av elevtexter

Hur gör vi lärare när vi bedömer en elevtext? Jo, det ska jag ge er en inblick i genom följande klipp.

De senaste veckorna på lektionerna i svenska har vi arbetat med förmågan att skriva berättade text. Vi har tränat på att använda olika sinnen när vi beskriver en miljö eller en person. Vi har även pratat om hur detaljer kan lyfta en personbeskrivning och hur vi ska sträva efter att använda ett färgstarkt språk. I samband med
detta har vi även pratat om gestaltning, d.v.s. att försöka visa vad som händer eller hur någon är.

I det här klippet vänder jag mig framförallt till er elever i 7D, men det visar även den del generella principer på hur vi lärare arbetar när vi bedömer elevtexter.


tisdag 29 oktober 2013

Personalkonferens 2013-10-29

Vi tänkte nämna någonting om följande punkter på konferensen:

  • Vad handlade konferensen som vi deltog i om? Vilka intryck gav den?
  • Vad är syftet med att flippa?
  • Var hämtar man inspiration?
  • Hur startar man? Vilka program gäller?
  • Hur tänker vi personligen?

Här kommer en kort introduktion till att flippa klassrummet.



En riktig bra ingång till att lära sig mer om flippande är att gå med i facebookgruppen Flippa klassrummet.
https://www.facebook.com/groups/flippa/?bookmark_t=group
Kolla in slöjdläraren Leif från Borås som flippar i slöjdsalen. Hitta flippklipp via hans blogg.
http://slojdlararen.wordpress.com/
Daniel Barker är en matematiklärare som börjar bli en mindre kändis i flippade sammanhang.
http://www.danielbarker.se/
Läs ett av pionjärens Karin Brånebäcks senaste inlägg som handlar om att vidga sitt flippade synsätt.
http://kilskrift.blogspot.se/
Passar även på att länka till en kommun som har gjort en riktigt bra sammanställning om BFL - bedömning för lärande. Det handlar inte specifikt om att flippa utan visar hur ett flippat klassrum kan bli en liten del av flera viktiga delar som tillsammans kännetecknar god undervisning.
http://webb2.svedala.se/utbildning/?page_id=1154

Program att kolla in:
http://www.screencast-o-matic.com/
http://www.techsmith.com/jing.html
http://www.explaineverything.com/

söndag 20 oktober 2013

Utflykt till Tekniska museet

Hur har ni det i bussen 7D?

Som en liten uppvärmning inför dagens äventyr på Tekniska museet så har jag förberett en introvideo som ni kan passa på att titta på nu i bussen. Så kom igen, klicka på youtubelänken!


Nedan följer en lista på de frågor som presenteras i klippet:

Nyckelfrågor:
  • Vilka innovationer i utställningen tycker du är viktigast?
  • Vilka innovationer kan du inte klara dig utan i ditt vardagliga liv?
  • Vilka innovationer fick stor betydelse under industrialiseringen?
Övriga frågor:
  • Varför har det funnits fler män som uppfinnare än kvinnor?
  • Är killar bättre på att uppfinna än tjejer?
  • Hur är en påhittig person? Är du en påhittig och kreativ person?
  • Vilken uppfinning behövs för framtiden enligt dig?
Ha en bra dag!
//Oscar